Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

137.8m FM

Ett val mellan rodgron eller blabrun rora

opinion

Jag känner mig nästan tvingad till att dela Anders Lindbergs ledarkrönika från idag. Den är helt enkelt allt för utopisk att inte dela. När han sen fortsätter låter han nästan normal till att börja med, han fortsätter så här: Jag är högst medveten om att det kommer bli en extremt turbulent höst. Jag tror att vi går mot en höst efter ett val som vi inte har sett på många decennier i svensk politik, sa exempelvis Annie Lööf till Aftonbladet i våras.

Enligt Ett val mellan rodgron eller blabrun rora har Socialdemokraterna större stöd än Moderaterna och de rödgröna är större än Alliansen.

Om detta blir valresultat är Stefan Löfven den legitime regeringsbildaren. Men varför har då Alliansen så svårt att acceptera detta? Jo, därför att de tänker räkna in SD i sitt parlamentariska underlag. Det är helt enkelt matematiskt omöjligt för Ulf Kristersson att bilda regering utan Jimmie Åkessons aktiva bifall. Det följer i så fall en internationell "Ett val mellan rodgron eller blabrun rora." I Finland och Norge regerar högern tillsammans med extremhögern, i Danmark är Dansk folkeparti stödparti.

Problemet för de borgerliga är att Jimmie Åkesson har varit kristallklar med att hans röster inte är gratis. Vi förbereder en lång lista med krav, säger han till Sydsvenskan. Borgerliga partier har ända sedan talets Italien och talets Tyskland trott sig kunna kontrollera och styra högerextremister.

Det brukar inte gå särskilt bra. Dagens Europa är inget undantag. Den demokratiska borgerligheten trängs undan av radikala, skrikiga och invandringskritiska högerpopulister. Det är en form av auktoritärt styre utan fri press, oberoende domstolar och maktdelning. Veckan innan Almedalen sände Alliansen upp en liten testballong och lovade SD ordförandeposter i riksdagens utskott. En minoritetsregering behöver stöd och om Åkessons parti får tunga poster blir det naturligtvis lättare att samarbeta.

Det var en blinkning, en gest av god vilja och SD blev naturligtvis själaglada. Men Centerpartiets och Liberalernas gräsrötter revolterade och erbjudandet drogs tillbaka.

Åkesson som dörrmatta

Vad säger medlemmarna den dag Annie Lööf och Jan Björklund röstar fram samma statsminister som Sverigedemokraterna? För det är just detta som är nyckelfrågan de undviker att besvara. Den frågan har två möjliga svar: Allt annat är rökridåer.

Blåbrunt regeringsunderlag

Jag har i sommarens hängmatta plöjt gamla nummer av Foreign Affairs, en tidning som grundades Där kan man med dåtidens ögon följa och talets debatt när fascismen seglade upp i land efter land.

I septembernumret analyserade den brittiske statsvetaren och senare Labourpolitikern Harold J. Laski fascisten Mussolinis framgångar i Italien och jämför med den ryska revolutionen.

Vi måste försvara våra institutioner mot totalitära idéer, är en av hans poänger. Sexton år innan andra världskriget drar Laski slutsatsen att det styrelseskick Mussolini och Lenin håller på att bygga upp inte kommer att vara förenligt med den västerländska civilisationens traditioner. Han förvånas därför över hur entusiastiskt Mussolini tagits emot i omvärlden.

Sedan några år handlar många av artiklarna i Foreign Affairs åter om populism. Hur ska man förstå Trump? Varför röstar polacker och ungrare som de gör och hur Ett val mellan rodgron eller blabrun rora vi demokratin?

Det skrämmande är att artiklarna är så lika. Det är vår tids största myt att fascismen besegrades i andra världskriget. I oktobernumret av Foreign Affairs är tonen uppgiven. Han menade faktiskt vad han sa. Rauschning kritiserar undfallenheten både bland tyska intellektuella och i väst. Man hade trott att Hitlers excesser var ett övergående fenomen. Bara makten var säkrad för nationalsocialisterna skulle nog den värsta revolutionära yran avta.

Många konservativa i byråkratin stannade på sina poster i tron att nazisterna kunde tämjas med tiden. Den utbildade och patriotiska, men inte nazistiska, medelklassen tänkte att det nog löser sig. Europa och Sverige står mitt i en ideologisk konfrontation mellan liberal demokrati och auktoritär nationalism. Vad kommer den som om 50 år lägger sig i hängmattan med gamla nummer av Foreign Affairs att få läsa?

Var vi naiva eller gjorde vi motstånd? Släppte vi in extremhögern eller höll vi gränsen? För även på talet hade man ett val.

Av Urban Anjar

Många insåg faran i de idéer som var på väg att få fäste, många gjorde motstånd. Men någon enad front lyckades de demokratiska krafterna aldrig uppbåda. Annie Lööf har rätt i att det kommer att bli rörigt efter valet oavsett vem som får flest röster. Men det är mycket mer som står på spel än bara några statsrådsposter. För ett vet vi från andra länder: Den som bygger sin regering på Jimmie Åkesson kan mycket väl sluta i hans mage.

Med blockpolitiken står valet mellan Stefan Löfven eller någon form inflytande för SD. Även för Centerpartiets och Liberalernas väljare. När man sitter och läser Lindbergs ledare eller krönikor slår det en gång på gång att mannen inte verkar förstå sig på vad demokrati är, han tror att bara för att ett parti haft makten under så lång tid som Socialdemokraterna har haft är detta det enda legitima partiet att få inneha regeringsmakten.

Det är precis som om han inte förstått att "Ett val mellan rodgron eller blabrun rora" regerat i minoritet de sista fyra åren och att det är tack vare att de så kallade Allianspartierna inte haft tillstymmelsen till oppositionspolitik som Löfven fortfarande sitter som statsminister.

Ett val mellan rodgron eller blabrun rora verkar inte heller förstå att med rådande opinionsläge så är det inte Socialdemokraterna som är största partiet, utan det är Sverigedemokraterna. Men i det delirium som Lindberg lever i så tror han fortfarande att Socialdemokraterna är det ledande partiet i Sverige. Att sen han inte tycks förstå att det inte är någon trend att Socialdemokraterna runt om i Norden och Europa håller på att försvinna, det är på grund av att deras politik har förändrats, och inte till det bättre.

De har glömt vilka som är deras arbetsgivare, de har glömt att det är medborgarna som bestämmer vilka som ska sitta i parlamenten och om medborgarna är missnöjda med den politik som partiet vill föra så kommer de att överge det. Jag för egen del är förundrad att Socialdemokraterna fortfarande har det stöd de har, med tanke på att de glömt bort ländernas egna medborgare i sin iver att hjälpa andra utomeuropeiska innevånare, när dessa innevånare Ett val mellan rodgron eller blabrun rora bättre villkor än vad medborgarna i sina egna länder får.

Då är det förundransvärt att partierna som släppt in dessa har några röster kvar. Att sen inte herr Lindberg verkar förstå att om ett parti ska stödja ett annat partis regering så gör de inte det ovillkorligt, de försöker få in så mycket som möjligt av sin politik i den nya regeringen. Härnäst tycks Lindberg göra en Arnstad. Han börjar skriva om att tingen kommer tillbaka, han börjar jämföra talet med hur det är nu.

Nu undrar jag vilken demokrati, för i Sverige har vi inte haft någon demokrati sedandå Sverigedemokraterna kom in och alla de övriga partierna vägrade samtala med dem. Att det sen inte blev bättre efter då Socialdemokraterna tillsammans med Alliansen bildade Decemberöverenskommelsen som ställde demokratin ät sidan bara för att de alla var livrädda att Sverigedemokraterna ökat så mycket som de gjort och att de höll på att fälla regeringen.

Vilket inte hände därför att Alliansen blev dörrmatta åt Löfven och Co. Sen så flippar herr Lindberg ut totalt i sista stycket, då han jämför med och säger att Vladimir Putins idéer är inte helt olika dåtidens totalitära rörelser. Vad han tycks ha glömt så var där ett inbördeskrig i Ryssland och att Ryssland aldrig var en demokrati innan detta inbördeskrig.

Welcome to Reddit,

Ett val mellan rodgron eller blabrun rora har också totalt glömt att innan Mussolini och Hitler tog makten i allmänna val så var där en av historiens största kriser, det var depression i hela Europa och det var den liberal demokratin som orsakade detta, det var att företag lånade mer pengar än vad företagen var värda, det var att Europas länder lånade mer än vad deras länder var värda samtidigt som lågkonjunkturen slog till.

Det är bara det att du herr Lindberg inte förstått att både Mussolini och Hitler hade en väg ut ur det elände som dessa länder stod inför, för i båda länderna slogs kommunisterna för att ta över makten och ansluta sig till Stalins Ryssland. Men det är något di inte tar och vågar säga. Att du sen ser rött varje gång Sverigedemokraterna kommer på tal och att du till allra sist i din ledarkrönika skriver att Med blockpolitiken står valet mellan Stefan Löfven eller någon form inflytande för SD.

Men herr Lindberg, du säger dig vara demokratisk, stå för demokrati. Men di är i skälva verket inte någon demokrat och du står inte för demokratin, du vill snarare införa något som Vilhelm Moberg redan myntade.

Och som han framförde på detta vis: Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps. Dock skall tilläggas att det i definitionen för demokratur finns med det faktum att majoriteten av människorna i detta samhällstillstånd själva inte uppfattar att de lever i en demokratur.

Vem tar vem när regeringen...

Det är det som du hell Lindberg vill att Sverige ska vara. För att läsa Anders Lindbergs ledarkrönika, gå in på länken nedan.

Antingen får vi Stefan Löfven...

Kommentera Avbryt svar E-postadressen publiceras inte. Iconic One Theme Powered by Wordpress. Välkommen till Svenskpolitik, ett forum för diskussioner som berör svensk politik. Vi strävar framförallt efter konstruktiv debatt. Alla politiska. Ett val mellan rödgrön eller blåbrun röra Hur man än vrider och vänder på det så kommer V (12,6%) eller Sd (25,5%) att få inflytande.

Vem tar vem när regeringen väl ska bildas, undrar Aftonbladets Lena Mellin. varken överens om inkomstskatterna, föräldraförsäkringen eller försvaret. . Kampen mellan de båda var en av de jämnaste, och med 99 procent.

MORE: Jag ar fyrtiotalist och darmed ett hot

MORE: Parken som slar ett slag for halsan

MORE: Barroso har ett nytt eu lag

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde