Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

92.8m FM

Flera rattsprocesser om renbete

opinion

Sedan har samerna processat i domstol om rätten till land och vatten. Den första stora processen var det så kallade Skattefjällsmålet där samebyarna stämde svenska staten, och hävdade bättre rätt till land och vatten. Eftersom "urminnes hävd" måste bevisas, faller bevisbördan på renägarna. Det normala har varit att samerna förlorat.

Det tog femton år innan Högsta Domstolen i januari avgjorde Skattefjällsmålet. Samebyarna fick inte gehör för sin huvudtalan om bättre rätt till land och vatten, men av domen framgår att ett nomadiserat folk kan förvärva äganderätt till land och vatten genom långvarigt bruk urminnes hävd och ockupation av herrelöst land. Under talet ersattes juridiken av politiken.

Samerna krävde en statlig utredning i ett försök att nå en politisk lösning efter förlusten i Skattefjällsmålet. Samerättsutredningen började sitt arbete och presenterade sitt slutbetänkande Det bärande förslaget var inrätta ett samiskt folkvalt organ ett sameting. Utredningen föreslog också förändringar i rennäringslagen för att säkra ett starkare samiskt inflytande över Flera rattsprocesser om renbete av land och vatten i renskötselområdet. Den så kallade Sedvanerättsprocessen i Härjedalen inleddes med att skogsbolag tillsammans med privata markägare lämnade in en stämningsansökan av fem samebyar till tingsrätten i Sveg.

Markägarna hävdar att samebyarna inte har någon sedvanerätt till renbete på huvuddelen av de marker som ligger nedanför renbetesfjällen. Nu var det inte staten som var motpart utan privata markägare inom samebyarnas vinterbetesland. Skogsbolagen drog senare tillbaka sin stämning och gick med på en förlikning. Sedvanerättsprocessen drog ut på tiden samtidigt som talets utredande närmade sig sin politiska lösning. Riksdagen beslutar den 15 december att inrätta ett samiskt folkvalt organ, Sametinget, med val redan året därpå den 16 maj.

Samma dag tar Riksdagen också beslut om att införa en ordning med fri småviltjakt och handredskapsfiske ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Efter sex år, den 21 februari kom domen som skakade om hela "Flera rattsprocesser om renbete" Samebyarna i Härjedalen och Idre sameby förlorade sedvanerättsprocessen.

Tingsrätten i Sveg slog fast att det inte finns någon "av avtal beroende rätt till bete med ren som belastar de i målet aktuella fastigheterna". Domen i sedvanerättsprocessen blev ett slag i ansiktet för rennäringen i Härjedalen, som efter utslaget i tingsrätten saknar rättslig grund för renbete på huvuddelen av samebyarnas vinterbetesmarker.

Samebyarna överklagade tingsrättens beslut och den rättsliga processen drog vidare in på det nya millenniet. Hovrättens dom i februari var i sak identisk med tingsrättens utslag. Den 1 april sattes det punkt för Flera rattsprocesser om renbete i svenska domstolar då Högsta domstolen inte beviljade tillstånd för prövning i Sveriges högsta rättsinstans.

talet började med en gigantisk...

Under tiden som samebyarna i Härjedalen mödosamt tröskade sig igenom rättsapparaten så spred sig oron norrut. Samebyarna Vapsten, Ran och Umbyn i Västerbotten blir stämda av markägare i Nordmaling för att de låter sina renar beta på deras marker.

Rättegången pågår ett par höstmånader och domen blev en glädjechock för samerna och luttrade samerättsjurister. Den 20 januari Flera rattsprocesser om renbete den första samiska segern efter 40 år av processande.

Samebyarna vann det uppmärksammade Nordmalingsmålet i tingsrätten. En ny samisk förlust hade sannolikt lett nya stämningar från fler markägare.

Efter överklagande från markägarna fastställde Flera rattsprocesser om renbete samebyarnas rätt till renbete den 19 september Högsta Domstolen dömde också till samernas fördel, och konstaterade samtidigt att renskötselns rätt till vinterbete snarare vilar på sedvanerätt än urminnes hävd. Nordmalingsmålet klargjorde grunderna för samernas renskötselrätt på ett sätt som ändrade rättsläget och förtydligade kriterierna för vinterbetesmarkerna. Den 11 maj lämnade Svenska samernas riksförbund och Girjas sameby in en stämningsansökan riktad mot den svenska staten.

Svar på skriftlig fråga 1998/99:319...

Stämningen handlar bland annat om hur samerna berövades en stor del av beslutanderätten till jakt och fiske, då småviltsjakten släpptes fri. Syftet med stämningen är att genom en domstolsprövning fastställa samernas jakt- och fiskerättigheter. Om samebyn har rättigheterna borde de också ha det avgörande inflytandet över hur jakt- och fiskeresurser fördelas.

Idag görs det av staten genom länsstyrelserna. Justitiekanslern som företräder staten motsatte sig en prövning av saken genom att överklaga till Hovrätten. JK hävdade bland annat att samebyn inte hade rätt att föra talan i ett sådant mål.

Det lär bli en lång och utdragen process. Vi har ett Sápmi med olika och oklara rättsförhållanden inom renskötselområdet. Domen i Nordmalingsmålet visar att ju längre norrut i Sápmi vi kommer, ju lättare är Flera rattsprocesser om renbete måhända att bevisa samisk närvaro och samisk sedvanerätt. Det känns så självklart att nomadiserade samer och deras renhjordar alltid flyttat från fjäll till kust.

Logga in på Dagens Nyheter

Problemet i vissa områden är att i domstol kunna bevisa samiskt bruk av marken eftersom Sveriges juridiska system bygger på jordbrukarkulturen. Det är mycket lättare att bevisa att viss mark odlats i 90 år än att bevisa jakt, fiske och renskötsel, eftersom man av naturliga skäl inte lämnat stora spår i naturen. I Sverige ligger bevisbördan på samerna, medan det i Norge är tvärtom: Om oss         Översikt         Kontakt         Lättläst.

Translate Lättläst Lyssna på sidan. Det är oftats vinterbetet som är den kniviga rättsfrågan så även i Nordmalingmålet. Dela     Skriv Flera rattsprocesser om renbete. Domstolsprocesser om rätten till land och vatten Sedan har samerna processat i domstol om rätten till land och vatten.

Taggar folkrätt Flera rattsprocesser om renbete rättskamp. Relaterat Samerättsdatabas med domslut från början av talet.

Intressant

Skattefjällsmålet är det största och mest omfattande mål som Högsta Domstolen handlagt. Samebyarna i Härjedalen har drygt 17 miljoner kronor i skulder för rättegångskostnaderna Flera rattsprocesser om renbete sedvanerättsmålet. Renägare i Härjedalen har också vänt sig till FNs Människorättskommitté och Rasdiskrimineringskommitté för att få prövat om Sverige gjort tillräckligt för att skydda de samiska rättigheterna i Härjedalen.

Samebyarna i Härjedalen har vänt sig till Europadomstolen för att få prövat om statens hantering av samernas rättigheter och den rättsliga prövningen är förenliga med internationell rätt. Europadomstolen har påbörjat "Flera rattsprocesser om renbete" svenska staten. Följ oss på Facebook. Följ oss på Instagram. Följ oss på Twitter. Följ oss på Youtube. In English Selected information in English - Manually translated pages. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies.

Flera samiska rättsprocesser har finaniserats via lån från Samefonden, bland annat de stora sedvaneprocesserna om renbete i Härjedalen och. Avslutade mål: Idre sameby. Förlorade rätt till renbete i Dalarna genom tredskodom.

Samebyn hade inte råd att driva målet. Gällivare skogssameby. Flera liknande rättsprocesser har ägt rum de senaste decennierna, med omkring markägare och många samebyar inblandade, men det.

MORE: Hot mot flera av deltagarna

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde