Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

95.7m FM

Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker

opinion

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse på Fokus Jag förstår. Alla behöver en bostad. Ändå blir inte bostadsfrågan en valfråga Vi har en bostadskris som närmar sig talets. Men samtidigt som partierna övertrumfar varandra i krav på fler poliser, hårdare flyktingpolitik Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker starkare försvar tiger de i allmänhet om bostadspolitiken.

Ett annat svar är att partierna inte vet vad de ska göra, fast det skulle de aldrig hålla med om. Barbro Engman var i 14 år Hyresgästföreningens ordförande.

Hon har otaliga gånger frågat partierna varför de inte tar upp bostadsfrågan inför valen. Nu har det blivit lag och ordning, invandring och integration. Men det handlar även om bristen på förslag, säger hon. Ingenting sträcker sig längre än så, men i bostadsfrågan krävs att man tänker mer långsiktigt, fortsätter Barbro Engman. Anna Granath Hansson är doktorand i fastighetsvetenskap på KTH, och forskar kring bostadsbyggande och bostadsmarknad:.

Men den politiska kompetensen är generellt låg inom området och man har ingen klar bild av vad man ska göra. Fast hela bostadsfrågan är en tickande bomb, säger hon. Inte heller allmännyttans samlingsorganisation Sabos vd Anders Nordstrand tror att bostadsfrågan blir en valfråga:.

Efter valet behövs en blocköverskridande skatteuppgörelse, där bostadsfrågan blir central, säger han. Ett Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker svar på varför partierna undviker bostadsfrågan är att den historiskt sett är minerat område.

Det blev den på kvällen den 8 september Det var inte ens riksdagsval, utan kommunval, men partiledarna frågades ut i tv. Den här kvällen var det Tage Erlander, statsminister och partiledare S. Så här lät det:. Efteråt frågade ett av Erlanders statsråd »de tre O: Tretton år senare var det dags igen. Han sa däremot inte: Några politiska generationsskiften senare är det nedärvd kunskap att helst undvika bostadsfrågan. Något som ligger bostadsfrågan till »last« är att 85 procent av befolkningen har sitt på det torra.

De har en bostadslösning de är nöjda med, eller åtminstone ser som rimlig. De flesta har sitt boende ordnat, de som inte har det är inte röststarka. Till exempel skulle de bostadsrelaterade skatterna behöva ses över. Då retar man upp Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker väljargrupper, säger Anna Granath Hansson.

De 15 procent som inte har löst sin bostadssituation på ett rimligt sätt är i hög grad flyktingar som bor extremt trångt, ofta som inneboende hos släktingar och vänner eller i undermåliga bostäder. Eller det är unga som vill, men inte kan flytta hemifrån. Eller de som av sociala skäl hamnat utanför både bostads- och arbetsmarknaden.

Och till slut en växande grupp äldre som bor på ett sätt som inte fungerar bra när rörelseförmågan minskar. Men det är en växande grupp som kommer allt längre bort från den vanliga bostadsmarknaden, säger hon. Det finns också etablerade sanningar om hur det ser ut som inte alltid håller för granskning. Stockholms handelskammare fick häromåret stor uppmärksamhet när den ville visa att inflyttningen till Stockholmsregionen var så stor att det motsvarande två fulla SL-bussar per dag.

Det var kanske sant, men bara nästan, och såg bara till bruttoinflyttningen. Under var nettoinflyttningen i snitt 44 personer per dag till Stockholms län. Men om man undantar inflyttningen från utlandet, var det en nettoutflyttning på 35 personer per dag. En normalbuss på väg bort från Stockholms län. Bland födda i Sverige finns ett flyttnetto in till Stockholms län bara i åldrarna 20 till 35 år.

I övriga åldrar är flyttnettot negativt, fler lämnar än som flyttar in bland svenskfödda. Under var bostadsbyggandet det högsta sedan Men problemet är att det som byggs är för dyrt för de som behöver en bostad mest. Priserna på nybyggda bostäder ger hyresnivåer som gör att de som behöver en bostad mest inte kan efterfråga den utifrån den egna plånboken. Och de som bor i äldre och billigare bostäder är inte särskilt motiverade att flytta till en nybyggd om det samtidigt betyder kraftigt höjd hyra.

Kommunen står för kontraktet via socialtjänsten och hyr ut till de boende som inte klarar kostnaden och inte kan få en bostad själva.

Parkflygeln är ett av de nya områden som byggts på Nordanby äng vid Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker infarten till Västerås. Parkflygeln har sammanlagt 62 lägenheter i en spektakulärt S-formad byggnad och byggherre är det kommunala bostadsbolaget Mimer.

Sveriges Radio Västmanland har hämtat uppgifter om de boendes inkomster från års deklarationer. Man visade i höstas att nästan hälften av de som bor i Parkflygeln, 44 procent, har så låga inkomster att de inte har råd med hyran. För att klara hyran behöver de alltså hjälp i form av bostadsbidrag eller försörjningsstöd. Sverige blev värst i EU på genomsnittligt dyrast bostäder Sverige drog då ifrån Storbritannien och har tätpositionen oavsett hur man jämför, i faktiska priser eller i andel av inkomst.

Föga förvånande har Sverige också högst byggkostnader i EU. Kanske är vi också värst i ökning av markpriserna. Få saker är lika utredda som de höga byggkostnaderna i Sverige. Utredarna brukar komma fram till att det behövs mer konkurrens mellan byggföretagen och ökad konkurrens vid inköp av byggmaterial; Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker kommunerna behöver snabba på sina bygglovsprocesser, skaffa sig markberedskap och sälja marken billigare.

Flera av de utredningarna gjordes mellan och Under den perioden har det relativa priset för byggande ökat med 2,4 procent, mer än den allmänna prisökningen per år. Byggandet har i praktiken blivit 60 procent dyrare på 20 år. Hos en del finns lösningen i att göra de billiga hyresrätterna i de mest attraktiva lägena dyrare, och de i mindre attraktiva lägen billigare.

Då blir det rotation i bostadsbeståndet, säger anhängarna av marknadshyror. Under regeringen Reinfeldt ville Moderaterna inte rubba systemet med förhandlade hyror utifrån bruksvärdessystemet. Efteråt fick vi en förklaring från en av deras tjänstemän: Inför valet var bara Centerpartiet för marknadshyror.

Sedan dess har Liberalerna svängt och är för, liksom Sverigedemokraterna.

Fichtelius har suttit på dubbla...

Kristdemokraterna vill ha det för nybyggda bostäder och på höstens Moderatstämma kuppade ombuden igenom ett ja till marknadshyror mot partiledningens förslag. Har vi en bostads- och lånebubbla och är den på väg att spricka? En av aktörerna på bostadsmarknaden beskriver det så här:. Det är en inbromsning i klass med vad som hände under Den utannonseras gång på gång, ändå är intresset svalt. Bostadsrättsföreningen bildades och köpte då husen.

Medlemmarnas insats är på 39,6 miljoner men husen köptes för 72 miljoner och är belånade till 36 miljoner. Och bankerna drar öronen åt sig när spekulanter frågar om lånelöfte och bankerna tittar på hur högt föreningen är belånad.

Från 1 mars gäller det nya amorteringskravet. Den som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst måste amortera ytterligare en procent. Sedan tidigare gäller att bostadslån ska amorteras med "Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker"   procent årligen om lånet överstiger 70 procent av bostadens marknadsvärde. Kreditrestriktionerna kommer i ett läge med negativ styrränta, räntan kan bara utvecklas i en riktning — uppåt.

Med kreditrestriktioner och på sikt höjda räntor följer inte bara en nedgång för bostadsrätter, även finansieringen av hyresrätter, i allmännyttan eller privata, får svårare att få loss pengar för att bygga. Sverige väntas också införa ett EU-direktiv som egentligen riktar sig mot företags skatteplanering.

Men det betyder också begränsningar av företagens ränteavdrag vilket branschbedömare menar kommer att både höja skattetrycket på hyresrätter och krympa intresset från både privata och kommunala aktörer att investera i hyresrätter. Samhällets instrument för att klara bostäder för, som det en gång hette, »mindre bemedlade« är de kommunala bostadsbolagen, allmännyttan.

Köparna finns ofta i en grupp växande privata eller pensionsfondsägda bolag som tar en allt större del av Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker. Traditionellt har privata hyresrätter ofta ägts av mindre och lokala bolag.

Men de senaste tjugo åren har det ändrats, och de senaste tio har det gått i snabb takt. De har växt när allmännyttan sålt i sitt bestånd.

Ibland av ideologiska skäl — »allmännyttan ska inte bli för dominerande«. Ibland för att få in fler aktörer på en bostadsmarknad där allmännyttan dominerat. Men också allt oftare för att få in pengar för att kunna bygga nytt. I princip säljer de två för att kunna bygga en ny bostad.

fört intervjuer med Persson som...

Även ett kommunalt bolag som bygger behöver ha pengar till motsvarande topplånet. Utanför storstäderna kan kreditgivarna låna ut som mest 70 procent av totalkostnaden för ett nybygge i en stad. På mindre orter där marknadsvärdet på nybyggt bedöms vara ännu lägre kan det handla om 50 procent av kostnaden. I november förra året genomfördes försäljningen av lägenheter i kommunala bostadsstiftelsen Hallbo i Hallsberg till fastighetsbolaget Akka Egendom.

Magnus Henrekson, vd på Institutet...

Hallbo fick in miljoner på affären. Det utrymme som finns behövs för att klara investeringar i skolor och äldreboenden. Vi ser ingen annan finansiering än att vi säljer för att klara nyproduktionen, fortsatte han. fört intervjuer med Persson som filmats, Professorer om fichteliusaffaren forskare ska intervjua politiker ätit privata middagar med riges television ska göra samt gå igenom de programpolitiska dokument som re-.

Även om forskningen om själva Fichtelius-affären är så gott som obefintlig finns. Manuel Castells, professor i bland annat sociologi och stadsplanering vid Berke. Stöd för att EU ska tillsätta utrikesminister.

Det finns ett brett . Professorer om Fichteliusaffären: "Forskare ska intervjua politiker". Debatten om. Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, medverkar i Aktuellts studio Industrimannen Rune Andersson vill visa politiker hur de kan stimulera fler att starta företag.

Därför ska han sätta in pengar till ett årligt pris på euro, Professor Fredrik Sjöholm intervjuas av Erik Fichtelius om sin syn på hur.

MORE: Salmonella i kottfars pa svenska restauranger

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde