Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

145.3m FM

Riksrevisorerna kallas till ku for att forklara sig

opinion

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Det kallas för riksdagens kontrollmakt. I regeringsformen, en av grundlagarna, står det vilka kontrollredskap riksdagen kan använda sig av:. Riksdagens kontroll ska bidra till att regeringen och myndigheterna följer lagarna, arbetar effektivt och att medborgarna känner förtroende för den offentliga makten. Konstitutionsutskottet granskar årligen att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet.

KU Riksrevisorerna kallas till ku for att forklara sig två granskningar varje år. Den ena går ut på att kontrollera om ministrarna i vissa särskilda fall följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt.

Den kallas för särskild granskning och bygger på KU-anmälningarna som riksdagsledamöterna kan göra om de tycker att en minister gjort något fel och vill att KU tittar närmare på det. Den andra granskningen kallas för allmän granskning och har administrativ inriktning. KU går då igenom olika handlingar, till exempel från Regeringskansliet, för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena. Konstitutionsutskottet, KU, har en speciell uppgift att granska att regeringen följer reglerna.

Ledamöterna kan lämna anmälningar till utskottet när som helst under året. KU undersöker sedan om den minister som anmälan gäller gjort fel eller inte i en speciell situation. Anmälningarna kan till exempel handla om ministerstyre. Med Riksrevisorerna kallas till ku for att forklara sig menas att ministern gått in och påverkat ett ärende som en myndighet egentligen ska bestämma i. Andra gånger kan kritiken exempelvis gälla ett uttalande av en minister, en resa på statens bekostnad eller utnämningen av en hög chef inom staten.

KU har rätt att ta del av regeringens alla handlingar under sin granskning, även handlingar som har hemligstämplats. Behöver KU veta mer kan utskottet ställa skriftliga frågor till regeringen eller kalla till sig både ministrar och anställda som är inblandade.

Det är vanligt att KU håller offentliga utfrågningar med ministrar och andra som är inblandade i ett granskningsärende. Dessa utfrågningar är öppna för allmänheten och medierna. På våren när den särskilda granskningen är klar lämnar KU en rapport till riksdagen om resultatet av granskningen.

Navigeringsmeny

I granskningsbetänkandet kan KU kritisera en minister men har inga möjligheter att straffa eller kräva att ministern ska avgå. Den grundläggande tanken är att kritiken från utskottet ska leda till att regeringen ändrar sitt arbetssätt så att inte misstaget upprepas.

Skulle KU komma fram till att en minister begått ett grovt brott i sitt arbete kan utskottet besluta att åtal ska väckas inför Högsta domstolen.

Detta är ytterst ovanligt och har inte förekommit i modern tid.

Riksrevisionen är en myndighet under...

När den särskilda granskningen är klar brukar KU: Innan ärendet avslutas debatteras granskningsbetänkandet i kammaren. Även den allmänna granskningen tas upp till debatt i kammaren.

Rätten att ställa frågor till "Riksrevisorerna kallas till ku for att forklara sig" är den del av riksdagens kontrollmakt som utnyttjas flitigast. Ledamöterna ställer flera tusen frågor till regeringen under ett riksdagsår.

Frågorna kan handla om allt från ungdomsarbetslöshet och studentbostäder till utrikespolitik och situationen för asylsökande. Genom att ställa frågor till regeringen kan ledamöterna ta reda på vad regeringen tänker göra i en aktuell fråga. Det är samtidigt ett sätt för ledamöterna att få uppmärksamhet och skapa opinion. Framför allt är det ledamöter från partierna i opposition som utnyttjar möjligheten att ställa frågor till regeringen.

Men ibland ställer också ledamöter från ett regeringsparti frågor, till exempel när de tycker att regeringen inte har uppmärksammat en fråga tillräckligt.

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer sin fråga, interpellationen, skriftligt till en minister men får svaret både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Ministern ska svara inom 14 dagar, annars måste hon eller han förklara varför svaret är försenat.

Riksrevisor Margareta Åberg kallas på...

Alla ledamöter får svaret på en interpellation skriftligt i förväg och får veta när ministern kommer till riksdagen för att svara. På plats i kammaren för interpellationsdebatten har ministern först sex minuter på sig för ett första anförande. Då läser ministern upp sitt svar på interpellationen.

I debatten får ledamoten som ställt frågan och andra ledamöter som vill ha ordet fyra minuter var. Sedan kommer en andra och en tredje kortare omgång.

Efter DN:s avslöjande kallas nu...

Debatten avslutas med att ministern får en kort slutreplik. På torsdagar är det frågestund i riksdagen. Ungefär en gång i månaden kommer statsministern till kammaren och svarar på frågor. Övriga torsdagar är fyra ministrar på plats. Ledamöterna kan ställa frågor utan att anmäla dem i förväg. För att kunna förbereda frågor har de i förväg fått veta vilka ministrar som kommer. Ofta är det dagsaktuella ämnen som tas upp under frågestunderna. Frågestunderna ska ha ett snabbt tempo med korta frågor och svar.

Ungefär en timme pågår frågestunden och talmannen bestämmer vilka ledamöter som får ordet och hur många gånger ledamöterna och ministrarna ska få prata. Ledamöterna kan ställa skriftliga frågor till ministrarna året runt.

Hur lång tid en minister har på sig att svara beror på när frågan lämnas in. De skriftliga frågor som lämnats in före klockan Under sommaren har ministrarna längre tid på sig. Ministrarna svarar skriftligt och det blir ingen debatt efteråt.

Nu kallas riksrevisorerna till konstitutionsutskottet...

Om riksdagen inte har förtroende för statsministern eller en minister kan riksdagen tvinga regeringen eller ministern att avgå genom att besluta om en misstroendeförklaring.

Minst 35 ledamöter måste först gå ihop och föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att en omröstning ska bli av. Minst ledamöter måste sedan rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende för regeringen eller en minister. Det är en majoritet av riksdagens ledamöter. Om riksdagen kommer fram till att den inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa ett extra val.

Om riksdagen kommer fram till att den inte har förtroende för en minister måste ministern avgå. På begäran av Moderaterna genomförs en omröstning mot försvarsminister Peter Hultqvist, Socialdemokraterna.

Partiet är missnöjt med hur försvarsministern agerat i samband med de säkerhetsbrister som uppdagades på Transportstyrelsen sommaren Förslaget röstas ned med siffrorna 58 ledamöter avstod från att rösta och 19 var frånvarande.

På begäran av Sverigedemokraterna genomförs en omröstning mot statsminister Stefan Löfven, Socialdemokraterna. Partiet är missnöjt med hur statsministern agerat i samband med de säkerhetsbrister som uppdagades på Transportstyrelsen under sommaren Förslaget röstas ned med siffrorna avstod, 15 var frånvarande.

På begäran av Sverigedemokraterna genomförs en omröstning mot finansminister Magdalena Andersson, Socialdemokraterna. Partiet är bland annat missnöjt med finansministerns budgetförslag som de anser är underfinansierat på grund av kostnader för migrationen. Förslaget röstades ned med siffrorna —43 avstod, 49 var frånvarande. Partiet är missnöjt med statsministerns olika besked om avgång och extra val under hösten efter valet i samband med budgetbehandlingen i riksdagen.

Förslaget röstas ned med siffrorna —45 avstod, 16 var frånvarande. På begäran av Moderaterna genomförs en omröstning mot regeringen. Partiet är missnöjt med att Socialdemokraterna tre veckor efter valet ännu inte kommit överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om deras stöd till regeringen.

Förslaget röstas ned Riksrevisorerna kallas till ku for att forklara sig siffrorna — 17 avstod, 0 var frånvarande. På begäran av Moderaterna genomförs en omröstning mot statsminister Göran Persson, Socialdemokraterna, i samband med att riksdagen öppnar. Partiet är missnöjt med att han inte valt att avgå efter valet samma år då majoritetsförhållandena i riksdagen förändrades. Förslaget röstas ned med siffrorna —82 74 avstod, 7 var frånvarande.

På begäran av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna genomförs en omröstning mot statsminister Göran Persson, Socialdemokraterna. Partierna är "Riksrevisorerna kallas till ku for att forklara sig" med hans uttalanden under en resa till Kina Förslaget röstas ned med siffrorna — 16 avstod, 10 Riksrevisorerna kallas till ku for att forklara sig frånvarande.

På begäran av Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet genomförs en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström, Socialdemokraterna. Partierna är missnöjda med hans uttalanden om ubåtskränkningarna. Förslaget röstas ned med siffrorna — inga ledamöter avstod från att rösta, 7 var frånvarande. På begäran av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Kommunisterna genomförs en omröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldin, Centerpartiet. Partierna är missnöjda med den ekonomiska politiken.

Förslaget röstas ned med siffrorna — JO finns till för att skydda varje människas grundlagsenliga rätt att få en laglig och korrekt behandling från myndigheternas sida. Om du anser att du själv eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av en myndighet kan du göra en JO-anmälan. Du behöver inte vara svensk medborgare eller bo i Sverige för att klaga hos JO.

JO får själv bestämma vilka anmälningar som ska prövas. JO tar också egna initiativ till inspektioner av olika myndigheter och domstolar. En JO kanske kommer fram till att en myndighet eller domstol inte har följt de regler som gäller. I så fall kan JO kritisera den som gjort fel och tala om hur man borde ha gjort och skriva det i sitt beslut. Myndigheterna brukar följa JO: Eftersom JO inte är någon domstol är ett JO-beslut bara en rekommendation och inte något som går att överklaga.

Om myndigheten misstänker att en anställd har gjort ett allvarligt fel i sitt arbete kan JO vara åklagare och väcka åtal mot den personen. Genom ett grundlagsskyddat oberoende granskar Riksrevisionen hur statliga medel. Riksrevisorer får förklara sig i KU i Svenska Dagbladet den 30 juni Det blir skevt när KU hedrar riksrevisorernas självständiga position samtidigt är att språkrören har blivit talrör för Socialdemokraterna och kompromissat ihjäl sig.

Nuder sätter startpunkten för Miljöpartiets dominans till år och förklarar. Efter DN:s avslöjande kallas nu riksrevisorerna upp till Konstitutionsutskottet för att förklara sig.

MORE: City far klara sig utan petrov igen

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde